Det är inte cachen utan resan som är viktigast

Varje gång jag klättrar gör jag det i gummistövlar

Som jag har sagt i mina tidigare artiklar om geocaching är resan verkligen målet och cacher är bara ett kul tillägg. Det var fallet också på den här utflykten.

Förutom geocaching kan jag varmt rekommendera vandring och paddling i Södra Konnevesi nationalpark. Vilka landskap, vilka vatten. Riktigt imponerande!

I den här nya finska nationalparken finns väl märkta paddlingsrutter. Du kan få kartor över och tips om dem i parkens naturcentrum och i turistinformationen i Rautalampis centrum (tips: man säljer också väldigt god glass där).

Vid naturcentrumet startar många leder av olika längder: på Kalajankierros (Kalajarundan, 4,6 km) kan man beundra enorma aspar och fantastiska utsikter som öppnar sig från berget Kalajanvuori. På toppen av berget kan man beundra den lilla Kalajanjärvi sjön vars vatten är så klart att man även kan se från höjder det som ligger på botten (fina sjunktimmer).

Kolmen vuoren vaellus (De tre bergens vandring, 14 km) går runt den storslagna udden Enonniemi. Loukkuvuoren Lenkki (Loukkuvuori bergets led, 2,8 km) startar vid Enonranta vindskydd vid sjön Konnevesi. Leder är ganska utmanande eftersom höjdskillnader är stora, och trotts att ingen led är väldigt lång rekommenderas det att anslå en eller två extra timmar för dem på grund av den svåra terrängen.

Det finns också andra berg i den här nationalparken. Ett av dem kallas Rastasvuori (om jag minns rätt). Det var den högsta punkten på den geocachingrutt som vi gick genom att ro, klättra och simma. Vissa cacher hade placerats på låga platser som kunde nås genom att paddla nära dem men för andra måste vi parkera vår båt vid en lugn strand och fortsätta till fots.

Den här gången klättrade vi med våra pålitliga gummistövlar: ett par gamla goda Kontio-stövlar och ett par Viking Trophy II. Både par satt så bra och hade så bra fäste att det var behändigt att använda dem även på de svåraste och skrämmande stupen.

Som vanligt kände jag mig framgångsrik efter att ha hittat cacher men det var inte dem som verkligen fastnade i mitt minne. Andra saker var mer oförglömliga, såsom att tänka ut sätt att klättra på branta stup, att hitta saftiga blåbär och svarta trumpetsvampar på stup, att undersöka gropar i strandklippor och att bada näck efter svettiga klättringar. Det var en bra resa, absolut.


Den här cachen kunde ha nåtts genom att simma, paddla kanot eller sträcka sig lite – från en liten båt.



Dagens geomobil och en uppfriskande (verkligen en sval!) simtur efter en svettig bestigning av berget.

-12%

Du gillar kanske också